﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 2908
Titel Ordlista
Titel.kortform Ordlista
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2016
Utgåvenr
Ställe 
ISBN-kod
ISSN-kod
Bakgrund
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Konjunkturinstitutet
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE aktieindex
svDF index som visar den genomsnittliga kursutvecklingen
svAN Kursnivån varje dag anges i relation till kursnivån en viss basdag.

svTE allmän pensionsavgift
svDF den avgift som bland annat löntagare betalar till pensionssystemet

svTE appreciering
svDF värdeökning i en valuta
svRETE depreciering
svAN Då en valutas värde stiger i förhållande till andra valutors under ett system med rörlig växelkurs. Motsatsen är depreciering.

svTE arbetskraft
svDF utbjuden kvantitet arbete
svAN Summan av sysselsatta och arbetslösa.
RIFR Två typer av definitioner?/HNI

svTE arbetskraftsdeltagande
svDF arbetskraften i procent av befolkningen i arbetsför ålder, vanligen 15--74 år

svTE arbetskraftsefterfrågan
svFK Efterfrågan på arbetskraft, efterfrågefunktionen för arbete.

svTE arbetskraftsutbud
svFK Utbudsfunktionen för arbete.

svTE arbetslös
svDF person som inte har ett arbete, men som kan arbeta och söker arbete, i åldersgruppen 15--74 år
svAN Mäts ofta som andel av arbetskraften. I enlighet med EU:s förordningar inkluderas sedan 2005 även heltidsstuderande som söker arbete.

svTE arbetsmarknadsgap
svDF faktiskt arbetade timmarnas procentuella avvikelse från potentiellt arbetade timmar
svRETE jämviktsarbetslöshet
svAN Konjunkturinstitutets bedömning av resursutnyttjandet på arbetsmarknaden. Potentiellt arbetade timmar bestäms i sin tur i första hand av jämviktsarbetslösheten och potentiell arbetskraft. Jämviktsarbetslösheten är den nivå på arbetslösheten som är förenlig med en inflation i nivå med inflationsmålet. Jämviktsarbetslösheten bestäms i huvudsak av hur väl arbetsmarknaden och lönebildningen fungerar. Ett negativt arbetsmarknadsgap betyder att det finns ledig arbetskraft i ekonomin. Därmed dämpas pris- och löneutvecklingen. Ett positivt arbetsmarknadsgap innebär att resursutnyttjandet är stramt, med accelererande pris- och löneutveckling som följd.

svTE arbetsmarknadspolitiska program
svUPTE sysselsättningsprogram
svUPTE utbildningsprogram
svFK Arbetsförmedlingens program för arbetslösa. De två undergrupperna benämns sysselsättningsprogram respektive utbildningsprogram.

svTE automatisk budgetförstärkning
svDF den ökning av det offentligfinansiella sparandet som normalt sker under oförändrade regler
svAN Förstärkningen uppstår som ett resultat av att skatteintäkterna ungefär utvecklas i takt med BNP, medan utgifterna tenderar att falla som andel av BNP under oförändrade regler.

svTE automatiska stabilisatorer
svFK Det offentligfinansiella sparandet varierar med konjunkturläget utan att aktiva beslut fattas. I lågkonjunkturer försvagas det finansiella sparandet utan att det beslutas om skattesänkningar eller utgiftsökningar. Detta beror dels på att skatteintäkterna är lägre när BNP är lägre än normalt, dels på att de arbetslöshetsrelaterade utgifterna är högre än normalt när arbetslösheten är högre än jämviktsarbetslösheten.

svTE balansindex
svFK Ska fastställas av regeringen när den automatiska balanseringen i pensionssystemet är aktiverad, dvs. när balanstalet för det aktuella året understiger 1,00. Används för att indexera pensionsbehållningar och pension när den automatiska balanseringen i pensionssystemet är aktiverad. Balanseringen pågår till dess att balansindex når samma värde som inkomstindex. Balansindex baseras på produkten mellan balanstalet och inkomstindex.
svRETE balanstal, inkomstindex
RIFR Operationell definition!/HNI

svTE balanskrav
svFK Kommunsektorns balanskrav innebär att kommuner och landsting ska upprätta budgeten för nästa kalenderår så att intäkterna överstiger kostnaderna. Om underskott ändå uppstår ska det negativa resultatet balanseras med motsvarande överskott under de närmast följande tre åren. Balanskravet är ett av de tre budgetpolitiska målen som ingår i det finanspolitiska ramverket.
svRETE utgiftstak, överskottsmål

svTE balanstal
svDF kvoten mellan pensionssystemets tillgångar och skulder
svAN Fastställs varje år av regeringen efter beräkning av Pensionsmyndigheten.
RIFR Operationell definition!/HNI

svTE barometerindikatorn
svDF indikator på utvecklingen i den svenska ekonomin baserad på information i Konjunkturbarometern
RIFR Konjunkturbarometern?/HNI

svTE bibehållet offentligt åtagande
svDF antagande om att offentlig konsumtion ökar i sådan takt att personaltätheten i välfärdstjänsterna förblir densamma och att ersättningsgraden i de sociala transfereringarna bibehålls
svRETE potentiell BNP
svAN Bibehållet åtagande innebär vidare att de statliga investeringarna ökar i takt med potentiell BNP, medan kommunala investeringar ökar i takt med den kommunala konsumtionen.

svTE BNI
svSYTE bruttonationalinkomst
svDF bruttonationalprodukt plus löner, räntor, aktieutdelningar och avkastning från direktinvesteringar från utlandet minus löner, räntor, aktieutdelningar och avkastning från direktinvesteringar till utlandet
svRETE BNP
svAN BNI används bl.a. för att jämföra levnadsstandard och fastställa EU-avgifter och bistånd.

svTE BNP
svSYTE bruttonationalprodukt
svUPTE BNP per capita
svUPTE BNP per invånare
svDF värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år
svAN BNP per capita är samma sak som BNP per invånare.

svTE BNP-gap
svDF den procentuella skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP
svRETE potentiell BNP

svTE BNP-tillväxt
svFK Anges procentuellt av BNP i fasta priser, dvs. justerat för inflation. BNP bedöms växa i normal takt när tillväxten är i linje med det historiska genomsnittet. BNP har sedan 1980 vuxit med i genomsnitt 2,2 per år, drygt 0,5 procent per kvartal (säsongsrensat). En hög BNP-tillväxt betyder inte automatiskt att ekonomin är inne i en högkonjunktur (med högt resursutnyttjande) och vice versa. I en återhämtningsfas, när ekonomin är på väg upp ur en lågkonjunktur, växer BNP normalt snabbare än det historiska genomsnittet.
svRETE säsongsrensa

svTE budgeteringsmarginalen
svDF skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna
svAN Regeringens riktlinje är att budgeteringsmarginalen ska vara minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna för innevarande år, 1,5 procent för nästa år och 2 procent och 3 procent för de två respektive åren därefter.

svTE budgetproposition
svDF regeringens förslag till statsbudget för det kommande budgetåret

svTE byggbranschen
svUPTE huvudgrupp F
svRETE Standard för svensk näringsgrensindelning
svFK Definieras som branscherna 41--43 enligt SNI 2007, kallas också huvudgrupp F.

svTE bytesbalans
svDF transaktioner med utlandet avseende handel med varor och tjänster, löner, avkastning på kapital samt löpande transfereringar
svRETE handelsbalans
svAN Bytesbalansen är en del av betalningsbalansen.

svTE bytesförhållande
svDF förhållandet mellan exportpriser och importpriser
svAN Landets bytesförhållande förbättras när exportpriserna stiger, och försämras när de sjunker, i förhållande till importpriserna.

svTE centralbank
svDF institution som har monopol på att ge ut sedlar och mynt i ett visst område och som fått i uppdrag att sköta penningpolitiken i det området
svAN Riksbanken är Sveriges centralbank.

svTE dagkorrigering
svSYTE kalenderkorrigering
svDF korrigering för olika antal arbetsdagar mellan åren

svTE denominera
svDF uttrycka något i termer av en given monetär enhet
svAN T.ex. säkerheter denominerade i dollar.

svTE depreciering
svFK Då en valutas värde sjunker i förhållande till andra valutors värde, under ett system med rörlig växelkurs. Motsatsen är appreciering.
svRETE appreciering

svTE detaljhandel
svUPTE huvudgrupp G
svFK Definieras som branscherna 45 och 47 enligt SNI 2007. Kallas också för huvudgrupp G.

svTE diffusionsindex
svSYTE DI
svDF transformation av nettotal (NT): DI = NT/2 + 50.
svRETE nettotal

svTE disponibel inkomst
svDF summan av alla inkomster (oftast hushållens) räknat efter skatt och inklusive barnbidrag, sjukpenning och andra transfereringar.

svTE ECB
svSYTE Europeiska centralbanken
svFK ECB är gemensam centralbank för de nitton EU-länder som infört euron som valuta. ECB ligger i Frankfurt.

svTE effektiv växelkurs
svDF vägt medelvärde för en valutas växelkurser mot andra valutor

svTE EMU
svSYTE Ekonomiska och monetära unionen
svUPTE ECB-rådet
svFK Samarbete inom EU som syftar till att införa euron som gemensam valuta. Besluten om penningpolitiken övergår då från de nationella centralbankerna till ECB-rådet. Hittills har nitton av EU-länderna infört euron som valuta.
RIFR http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Ekonomi/vilka-eu-lander-har-euro-som-valuta/

svTE enhetsarbetskostnad
svDF arbetskostnad per producerad enhet

svTE finansiell nettoförmögenhet
svDF skillnaden mellan finansiella tillgångar (t.ex. likvida medel, aktier och fondandelar) och skulder

svTE finanspolitik
svDF den politik som påverkar efterfrågan via den offentliga sektorns utgifter och inkomster, dvs. de förändringar i statens inkomster och utgifter som via statsbudgeten vidtas i syfte att påverka samhällsekonomin

svTE finanspolitikens inriktning
svFK Bedöms ett enskilt år utifrån förändringen av det konjunkturjusterade offentligfinansiella sparandet. Ett minskande konjunkturjusterat sparande indikerar att finanspolitiken är expansiv med avseende på resursutnyttjandet (BNP-gapet) i ekonomin. På motsvarande sätt indikerar ett ökande konjunkturjusterat sparande att finanspolitiken är åtstramande. Neutral finanspolitik föreligger då det konjunkturjusterade sparandet är oförändrat som andel av potentiell BNP.
svRETE BNP-gap, potentiell BNP

svTE företagstjänster
svUPTE huvudgrupp M--N
svFK Definieras som branscherna 69--82 enligt SNI 2007. Kallas också huvudgrupp M--N.
svRETE Standard för svensk näringsgrensindelning

svTE försörjningsbalans
svDF sammanställning som visar tillgången på varor och tjänster i ett land och användningen av dessa

svTE förädlingsvärde
svUPTE insatsförbrukning
svFK En sektors/bransch förädlingsvärde utgörs av värdet av de varor och tjänster sektorn/branschen producerar minus dess insatsförbrukning, dvs. värdet av de tjänster, råvaror, halvfabrikat och liknande används som insats i produktionen.

svTE handel
svUPTE huvudgrupp G
svFK Definieras som branscherna 45--47 enligt SNI 2007. Kallas också för huvudgrupp G.
svRETE Standard för svensk näringsgrensindelning

svTE handelsbalans
svDF värdet av ett lands export och import av varor under ett år eller en månad
svRETE bytesbalans
svAN Handelsbalansen är en del av bytesbalansen.

svTE helårsekvivalent
svFK En statistisk konstruktion som används för att ge ett jämförbart mått över tiden på hur stor andel av befolkningen som försörjs med sociala ersättningar. En helårsekvivalent motsvarar en person som försörjs med full ersättning ett helt år, dvs. två personer som varit arbetslösa ett halvår var blir en helårsekvivalent tillsammans.

svTE högkonjunktur
svSYTE högt resursutnyttjande
svFK BNP-nivån är högre än potentiell BNP-nivå.
svRETE BNP

svTE individgaranti
svDF den minsta löneökning som varje enskild anställd är garanterad enligt det centrala löneavtalet

svTE Industriavtalet
svFK Samarbetsavtal mellan de dominerande arbetsgivar- och fackförbunden inom industrin. Industriavtalet slöts 1997 men har sedan omarbetats och ett nytt avtal började gälla 1 juli 2011. Avtalet bygger på parternas gemensamma intresse för industrins utveckling, lönsamhet och konkurrenskraft. Avtalet reglerar också processen för förhandlingar om nya kollektivavtal för anställda som omfattas av Industriavtalet (runt en halv miljon arbetstagare).

svTE industrin
svUPTE huvudgrupp B--C
svFK Definieras som SNI 5--33. Kallas också för huvudgrupp B--C.
svRETE Standard för svensk näringsgrensindelning

svTE inflation
svUPTE deflation
svDF allmänna prishöjningar som innebär att penningvärdet faller
svAN Motsatsen är deflation.

svTE inflationsmål
svFK Målet för penningpolitiken är enligt Riksbanken att ”upprätthålla ett fast penningvärde”. Riksbanken har valt att formulera sitt inflationsmål som att den årliga ökningen av konsumentprisindex (KPI) ska vara 2 procent. De flesta centralbanker världen över fokuserar på liknande sätt på att hålla inflationen så låg och stabil att företag och hushåll inte behöver ta hänsyn till den i sina ekonomiska förehavanden. Detta skapar bra förutsättningar för en gynnsam ekonomisk utveckling.

svTE inhemsk slutlig efterfrågan
svDF summan av hushållens konsumtionsutgifter, offentliga konsumtionsutgifter och fasta bruttoinvesteringar
RIFR Operationell definition/HNI

svTE inhemsk total efterfrågan
svDF summan av hushållens konsumtionsutgifter, offentliga konsumtionsutgifter, fasta bruttoinvesteringar och lagerinvesteringar
RIFR Operationell definition/HNI

svTE inkomstbasbelopp
svDF belopp som fastställs av regeringen varje år med hänsyn till förändringarna av inkomstindex
svRETE inkomstindex

svTE inkomstindex
svDF mått på den genomsnittliga inkomstutvecklingen
svRETE konsumentprisindex
svAN Inkomstindex fastställs varje år av regeringen efter beräkning av Pensionsmyndigheten. Det beräknas utifrån genomsnittet av samtliga pensionsgrundande inkomster för personer i åldrarna 16--64 år. I syfte att få en jämnare utveckling av inkomstindex beräknas förändringen av inkomsten som den genomsnittliga årliga reala förändringen under de tre senaste åren. Till detta läggs eventuella prisförändringarna (mätt med KPI) det senaste året.

svTE interbankränta
svUPTE STIBOR
svUPTE Stockholm Interbank Offered Rate
svUPTE EURIBOR
svUPTE Euro Interbank Offered Rate
svUPTE LIBOR
svUPTE London Interbank Offered Rate
svDF ränta som bankerna betalar när de lånar av varandra på kortare löptid
svAN En referensränta baserad på ett genomsnitt av rapporterade interbankräntor publiceras varje dag för varje valutaområde. Denna referensränta kallas i Sverige: STIBOR (Stockholm Interbank Offered Rate), i euroområdet: EURIBOR (Euro Interbank Offered Rate) och i Storbritannien och USA: LIBOR (London Interbank Offered Rate).

svTE jämviktsarbetslöshet
svUPTE persistenseffekt
svDF den arbetslöshet som på lång sikt är förenlig med en stabil inflation
svRETE inflation
svAN Konjunkturinstitutet använder en definition av jämviktsarbetslöshet som baseras på Peter A. Diamond, Dale T. Mortensen och Christopher A. Pissarides forskning. Jämviktsarbetslösheten beror enligt denna definition inte på kortsiktiga variationer i nominella variabler såsom löner, priser och inflationsförväntningar. Jämviktsarbetslösheten påverkas endast av s.k. strukturella (reala) faktorer, såsom takten i strukturomvandlingen, hur effektivt vakanser och arbetssökande lyckas hitta varandra, ersättningsgraden i försäkringssystemen och parternas agerande på lokal och central nivå. Om de strukturella faktorerna förändras anpassas jämviktsarbetslösheten till en ny nivå som varaktigt är förenlig med inflationsmålet. Djupa och långvariga lågkonjunkturer kan påverka jämviktsarbetslösheten genom att strukturella faktorer förändras. Exempelvis kan individers kompetens och sökaktivitet påverkas negativt av långvarig frånvaro från arbetsmarknaden. Det försämrar matchningen mellan vakanser och arbetslösa när konjunkturen vänder, vilket är detsamma som att jämviktsarbetslösheten stigit. Dessa fenomen brukar ibland benämnas ”persistenseffekter”.

svTE kapitalstock
svFK Näringslivets kapitalstock består av de byggnader, maskiner och anläggningar som företag använder i sin produktion av varor och tjänster.

svTE kommunala sektorn
svFK Kommuner (primärkommuner) och landsting (landstingskommuner)
RIFR Extensionell definition!/HNI

svTE konjunktur
svDF svängningar i den ekonomiska aktiviteten

svTE konjunkturcykler
svDF mer eller mindre regelbundna svängningar i den ekonomiska aktiviteten

svTE konjunkturjusterat sparande
svUPTE neutral konjunktur
svDF beräkning av vad det offentligfinansiella sparandet skulle vara vid ett balanserat resursutnyttjande (neutral konjunktur) och en normal sammansättning av viktiga skattebaser
svRETE potentiell BNP
svAN Anges vanligtvis som andel av potentiell BNP.

svTE konjunkturnedgång
svSYTE konjunkturavmattning
svFK BNP växer långsammare än potentiell BNP.
svRETE BNP, potentiell BNP

svTE konjunkturuppgång
svSYTE konjunkturåterhämtning
svFK BNP växer fortare än potentiell BNP.
svRETE BNP, potentiell BNP

svTE konsumentprisindex
svSYTE KPI
svDF officiellt prisindex som fastställs månadsvis av SCB för prisutvecklingen av privat konsumtion
svRETE inflationsmål
svAN Riksbankens inflationsmål avser utvecklingen av KPI.

svTE konsumtionskorg
svFK Konsumtionskorg är en bildlig benämning av den svenska konsumtionen. De svenska hushållens konsumtion kan därmed ses som en varukorg med de varor och tjänster som vi under ett år köper och konsumerar.

svTE kort ränta
svDF ränta på lån med kortare bindningstid än ett år
svRETE lång ränta

svTE KPIF
svDF underliggande konsumentprismått där effekten av ändrade bostadsräntor exkluderats från totala KPI
svRETE konsumentprisindex

svTE KPIX
svDF underliggande konsumentprismått där räntekostnader för egna hem och direkta effekter av förändringar av skatter och subventioner har exkluderats från totala KPI
svRETE konsumentprisindex

svTE kreditmarknad
svDF marknaden för lånat kapital för långa och korta lån
svRETE penningmarknad
svAN Ett samlingsbegrepp för obligations- och penningmarknaden.

svTE lagerbidrag till BNP-tillväxten
svDF lageromslaget i procent av föregående års BNP-nivå
svRETE BNP-tillväxt, lageromslag
svAN I försörjningsbalanstabeller redovisas normalt de olika komponenternas procentuella volymutveckling, men för lagerinvesteringarna redovisas i stället lagerbidraget till BNP-tillväxten.
RIFR Operationell definition!/HNI

svTE lageromslag
svDF årets lagerförändring minus föregående års lagerförändring
svAN Lageromslaget är alltså positivt om lagren ökar mer än föregående år eller minskar mindre än föregående år.
RIFR Operationell definition!/HNI

svTE likvid
svDF mått på hur enkelt en tillgång kan omsättas till pengar
svAN En likvid aktör har tillgångar som snabbt kan omsättas i pengar.

svTE lågkonjunktur
svSYTE lågt resursutnyttjande
svFK BNP-nivån är lägre än potentiell BNP-nivå.
svRETE BNP

svTE lång ränta
svDF ränta på lån med bindningstid längre än ett år
svRETE kort ränta

svTE lönediskriminering
svFK Drabbar den som får lägre lön på osakliga grunder, t.ex. på grund av kön, etnisk bakgrund, religiös tro, sexuell läggning eller liknande.

svTE löneelasticitet
svFK Arbetsutbudets löneelasticitet mäter med hur många procent antalet arbetade timmar ändras när lönen ökar med 1 procent.

svTE lönenormering
svFK När en bransch sluter kollektivavtal innan övriga branscher och dessa avtalade löneökningar fungerar som norm för efterföljande branschers löneavtal.

svTE lönepott
svDF den summa pengar, som är fastslagen i ett centralt avtal och som de lokala parterna vid lönerevisionstillfället ska fördela mellan de löntagare som omfattas av avtalet
svAN Pottens storlek brukar anges i procent av lönesumman. Beräkningen av pottens storlek bestämmer inte hur stora de individuella löneökningarna ska vara. Alla centrala löneavtal, i vilka potter förekommer, medger också att potten kan vara större än vad som anges i avtalet, dock inte mindre.

svTE lönesumma
svDF timlön gånger antalet arbetade timmar
svAN Av arbetsgivaren utbetald lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som utgör skattepliktig inkomst av tjänst. Timlönen enligt nationalräkenskaperna beräknas som lönesumman dividerat med antalet arbetade timmar för anställda.
RIFR Operationell definition!/HNI

svTE löneökning utöver de centrala avtalen
svSYTE restpost
svFK Löneökning utöver de centrala avtalen (även benämnt restpost), består av löneökningar som man har kommit överens om i lokala avtal och som inte har siffersatts i centrala avtal, samt individuella lönetillägg. Vissa förändringar av löntagarnas sammansättning som påverkar genomsnittslönen ingår också i restposten.

svTE Maastrichtskuld
svFK Konsoliderad bruttoskuld i offentlig förvaltning. Summan av skulder i statlig och kommunal förvaltning och i sociala trygghetsfonder (ålderspensionssystemet) minus skulder mellan dessa delsektorer. Inom stabilitets- och tillväxtpakten finns ett krav om att Maastrichtskulden inte får överstiga 60 procent av BNP.

svTE medelarbetstid
svDF arbetade timmar per sysselsatt

svTE minimilön
svSYTE lägstalön
svDF den lägsta lön som någon i avtalsområdet kan få
svAN Minimilönerna är ofta uppdelade med hänsyn till ålder och utbildning. Ibland kallas minimilöner också för lägstalöner.

svTE nettotal
svSYTE NT
svUPTE multiple choice
svDF saldot mellan extremvärdena i svarsfördelningen, exempelvis andelen positiva svar minus andelen negativa svar (uttryckta i procent)
svAN Nettotalet används för att sammanfatta svaren från en trepunkts svarsfördelning (multiple choice).

svTE offentlig förvaltning
svUPTE statlig förvaltning
svUPTE kommunal förvaltning
svUPTE sociala trygghetsfonder
svDF verksamheter inom offentliga myndigheter och andra institutioner inom stat och kommuner samt avgiftsfinansierad affärsverksamhet
svAN Offentlig förvaltning delas upp i statlig förvaltning, kommunal förvaltning (primärkommuner och landsting) och sociala trygghetsfonder (ålderspensionssystemet).

svTE offentlig sektor
svFK Utgörs i nationalräkenskaperna av offentlig förvaltning och offentliga bolag, alltså bolag som till minst 50 procent ägs av offentliga myndigheter.
svRETE offentlig förvaltning

svTE offentligfinansiellt sparande
svDF finansiellt sparande i offentlig förvaltning, dvs. skillnaden mellan (periodiserade) inkomster och utgifter i offentlig förvaltning under ett år.


svTE ofinansierade åtgärder
svDF finanspolitiska beslut om ökade utgifter och/eller minskade skatter som inte är finansierade via beslut om lika stora minskade utgifter och/eller höjda skatter på något annat område
svAN Ofinansierade åtgärder minskar därmed den offentliga sektorns finansiella sparande och har i normalfallet en positiv effekt på BNP.

svTE oförändrade regler
svDF antagande om att inga ytterligare finanspolitiska beslut fattas av regering och riksdag

svTE ohälsa
svFK Inkluderar här både personer som är sjukskrivna (med sjuk- eller rehabiliteringspenning, sjuklön inkl. karensdag) och personer som får sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare benämnd förtidspension).

svTE P/E-tal
svDF dagens aktiepris i förhållande till nästa års förväntade vinst
svAN Ett aggregerat P/E-tal publiceras för större börser.
enUPTE Price/Earnings

svTE penningmarknad
svDF marknad bestående av banker och andra finansinstitut som tar emot kortsiktig inlåning och ger kortsiktig utlåning, från en dag upp till ett år

svTE penningpolitik
svFK Riksbankens agerande för att påverka räntenivån, och indirekt penningvärdet. Penningpolitiken handlar främst om att bestämma reporäntan för att på så vis styra efterfrågan så att prisutvecklingen blir stabil. 

svTE potentiell BNP
svDF nivån på produktionen som skulle uppnås om vi hade normalt utnyttjande av de i dag tillgängliga produktionsfaktorerna arbete och kapital

svTE potentiell sysselsättning
svDF nivå på sysselsättningen som är förenlig med både en stabil löneökningstakt och en inflationstakt i linje med Riksbankens mål på 2 procent

svTE prisbasbelopp
svDF belopp som fastställs av regeringen varje år med hänsyn till förändringarna i konsumentprisindex
svRETE konsumentprisindex

svTE produktivitet
svSYTE arbetsproduktivitet
svDF produktion (förädlingsvärde) per arbetad timme

svTE reallön
svDF nominell lön i förhållande till prisnivån (”verklig lön”)
svAN Visar lönens köpkraft av varor och tjänster.

svTE real effektiv växelkurs
svDF relation mellan prisnivån i ett land och ett vägt medelvärde för prisnivåerna i andra länder uttryckta i samma valuta

svTE real växelkurs
svDF relation mellan prisnivåer i två länder uttryckta i samma valuta

svTE reguljär sysselsättningsgrad
svDF sysselsatta mellan 20--64 år enligt SCBs arbetskraftsundersökningar (AKU), exklusive personer i arbetsmarknadspolitiska sysselsättningsåtgärder

svTE reporänta
svFK Riksbankens styrränta, dvs. den ränta bankerna får betala när de lånar eller placerar pengar i Riksbanken via Riksbankens repotransaktioner, under sju dagar. Riksbanksdirektionen beslutar om reporäntan.

svTE resursutnyttjandet
svDF mått på i vilken grad produktionsfaktorerna arbete och kapital utnyttjas
svRETE lågkonjunktur
svAN Resursutnyttjandet i ekonomin beskriver i vilken grad produktionsfaktorerna arbetskraft och kapital utnyttjas. Mått på resursutnyttjandet är exempelvis Konjunkturbarometerns frågor om brist på arbetskraft och hur befintlig kapacitet utnyttjas, samt statistik från Arbetsförmedlingen och SCB över vakanser och arbetslösa. Liten brist på arbetskraft och lågt kapacitetsutnyttjande i företagen indikerar ett lågt resursutnyttjande. Ett lågt resursutnyttjande dämpar i sin tur inflationstrycket.

svTE riskaversion
svDF ovilja att utsätta sig för risk
svAN I ekonomiska sammanhang innebär riskaversion att man kräver högre ersättning för att engagera sig i riskfyllda investeringar.

svTE rot-avdrag
svDF skattereduktion för reparationer, om- och tillbyggnad av bostäder

svTE rut-avdrag
svDF skattereduktion för hushållsnära tjänster (rengöring, underhåll och tvätt).

svTE S2-indikatorn
svFK Ett förenklat mått på de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Anger storleken på den omedelbara och permanenta förstärkning av det primära offentligfinansiella sparandet, i procent av BNP, som krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna. Ett negativt indikatorvärde indikerar att det primära offentligfinansiella sparandet kan försvagas i motsvarande grad och att långsiktig hållbarhet ändå kan uppnås.

svTE sammansättningseffekt
svDF effekt på löneökningstakten som uppkommer genom förändrad sammansättning av löntagarna, exempelvis en ökad andel tjänstemän eller äldre, och inte genom att enskilda individer får höjd lön

svTE sjukpenningdagar
svDF av Försäkringskassan med sjukpenning ersatta dagar omräknat till heltid

svTE sjukskrivningsdagar
svDF dagar med sjukpenning eller rehabiliteringspenning

svTE skuldsättningsgrad
svDF kvoten mellan skulderna och det egna kapitalet på en balansräkning

svTE Standard för svensk näringsgrensindelning
svSYTE SNI
svFK Koder för olika produktionsgrenar som används i bl.a. nationalräkenskaperna.

svTE solvens
svUPTE solvent
svDF ekonomisk aktörs förmåga att betala sina skulder allteftersom de förfaller
svAN En solvent aktör är alltså den som har tillgångar som med god marginal överstiger skulderna.

svTE spread
svDF differens mellan två (finansiella) priser

svTE stabiliseringspolitik
svDF de penning- och finanspolitiska åtgärder som vidtas för att påverka den totala efterfrågan i ekonomin
svAN Syftet med stabiliseringspolitik är att dämpa konjunktursvängningar och därmed samtidigt upprätthålla stabil inflation och låg arbetslöshet.

svTE statens budgetsaldo
svDF skillnaden mellan statens (kassamässiga) inkomster och utgifter
RIFR Operationell definition/HNI

svTE statens lånebehov
svFK Statens behov av att låna pengar under en viss period. Identiskt med statens budgetsaldo med omvänt tecken.

svTE statsskulden
svFK Avser statens konsoliderade skuld, dvs. statens skulder minus statens egna innehav av statspapper. Därmed avses den skuld staten har till övriga sektorer i Sverige och till utlandet.

svTE strukturell nivå
svSYTE strukturell utveckling
svSYTE potentiell nivå
svSYTE potentiell utveckling
svFK Nivån/utvecklingen när ekonomin är i konjunkturell balans.

svTE styrränta
svUPTE refiränta
svUPTE Fed funds ränta
svFK Det huvudsakliga instrument med vilket centralbanken i ett valutaområde bedriver penningpolitik. I Sverige kallas den viktigaste styrräntan reporänta, i euroområdet refiränta och i USA Fed funds ränta. Styrräntan bestämmer kostnaden för banker när de lånar kortfristigt hos en centralbank. Genom att kontrollera bankernas kostnad för likviditet reglerar centralbanken penningmängden i ekonomin.
svRETE reporänta 

svTE sysselsatta
svFK Omfattar dels personer som under en viss vecka (mätveckan) utfört något arbete (i minst en timme), dels personer som är tillfälligt frånvarande från arbetet på grund av till exempel sjukdom, semester eller vård av barn.

svTE sysselsättningsgrad
svDF antalet sysselsatta av befolkningen i arbetsför ålder, vanligen åldersgruppen 15--74 år
svRETE sysselsatta

svTE säsongsrensa
svUPTE säsongsrensning
svUPTE säsongsrensad
svDF justera data för normala säsong- och kalendervariationer
svAN Säsongsrensning görs för att utjämna regelbundet återkommande variationer under året.

svTE TFP
svSYTE totala faktorproduktiviteten
svUPTE kapitalfördjupning
svDF den del av produktivitetstillväxten som inte förklaras av mer och bättre kapital, eller av ökad kvalitet hos arbetskraften
svAN TFP är den ena delen av tillväxten i näringslivets strukturella arbetsproduktivitet. Den andra delen är bidraget från mer kapitaltjänster per arbetad timme (kapitalfördjupning).

svTE takbegränsade utgifter
svDF statsbudgetens samtliga utgifter med undantag för statsskuldsräntorna men med tillägg för utgifterna i ålderspensionssystemet
RIFR Operationell definition!/HNI

svTE tillgångspris
svDF pris på i huvudsak aktier och fastigheter

svTE tillverkningsindustrin
svUPTE huvudgrupp C
svFK Definieras som branscherna 10--33 enligt SNI 2007. Kallas också för huvudgrupp C.
svRETE Standard för svensk näringsgrensindelning

svTE tjänstebranscherna
svUPTE huvudgrupp G--T
svFK Definieras som branscherna 45--98 enligt SNI 2007. Kallas också för huvudgrupp G--T.
svRETE Standard för svensk näringsgrensindelning

svTE total efterfrågan/utbud
svDF summan av hushållens konsumtionsutgifter, offentliga konsumtionsutgifter, fasta bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar och export, som per definition är lika med summan av BNP och import

svTE transmissionsmekanism
svDF de ekonomiska samband genom vilka en centralbanks åtgärder påverkar ekonomin
svRETE centralbank

svTE underliggande inflation
svDF mått på den konjunkturrelaterade inflationen
svRETE inflation

svTE utgiftstak
svFK Den maximala nivån för statens utgifter, dvs. en gräns för hur mycket pengar staten får spendera varje år. Räknas med undantag för statsskuldsräntorna men med tillägg för utgifterna i ålderspensionssystemet. Riksdagen fattar beslut om var gränsen ska ligga, på förslag av regeringen. Utgiftstaket är ett av de tre budgetpolitiska målen som ingår i det finanspolitiska ramverket.
svRETE balanskrav, överskottsmål

svTE vinstandel
svDF bruttoöverskottets andel av förädlingsvärdet i näringslivet enligt nationalräkenskaperna
svRETE förädlingsvärde

svTE volatilitet
svDF mått på hur priset på en tillgång varierar

svTE värdepapperisering
svDF sätt att finansiera (finansiella) investeringar som ger en regelbunden inkomst genom försäljning av skuldförbindelser (värdepapper) säkrade med dessa investeringar
svAN Banker (som är föremål för kapitaltäckningskrav) har använt värdepapperisering kombinerad med speciella investeringsbolag för att avföra investeringar från den egna balansräkningen.

svTE överskottsmål
svFK Innebär att det offentligfinansiella sparandet ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Överskottsmålet är ett av de tre budgetpolitiska målen som ingår i det finanspolitiska ramverket.
svRETE balanskrav, utgiftstak
